Möt eko-producenter!

Fem frågor till Sju Gårdar

Organic Sweden | 26 okt

Foto: Sju Gårdar

Vilka är Sju Gårdar?

Vi är ett kooperativ som består av sex uppländska mjölkgårdar som producerar KRAV-märkta och klimatcertifierade mejeriprodukter under eget varumärke. Våra gårdar ligger nära Uppsala som är vår viktigaste marknad. Lokalt är också en del av vår idé, att finnas nära konsumenten.

Varför är ekologiskt viktigt för er?

Kanske framförallt för den uppskattning vi får från våra konsumenter och av de som bor i närheten av våra gårdar som tycker att ekologiskt är lika viktigt som vi. För oss är omsorgen om råvaran, djuren och miljön viktig. Vi har en hel del naturbetesmarker där djuren gör nytta för den biologiska mångfalden och försöker låta de komma ut så tidigt som möjligt på våren och vara ute på bete så länge vädret tillåter på hösten. Vi använder gödseln från djuren i växtodlingen, växlar mellan grödor, arbetar med att förbättra jordstrukturen och använder inga kemiska bekämpningsmedel. Det är egentligen en ganska enkel filosofi som känns bra.

Vad gör era produkter så speciella?

Förutom att vi är ekologiska och KRAV- certifierade är vi också klimatcertifierade genom Svenskt Sigill, det är vi ganska ensamma om. Vi tillverkar våra produkter på Grådö Mejeri och osten görs på Falköpings mejeri. Vårt sortiment är inte så stort utan består av mjölk, syrade produkter och ost. Vi är särskilt stolta över osten, där vi har en lagrad ost som vi tycker är värd att ta en extra sväng till osthyllan i butiken.

Vilken av era produkter är era favoriter?

Erik: Jag gillar A- filen

Lasse: Den lagrade osten, den är schysst på både mackan och i matlagningen

Hur tror ni vi kan få en större mångfald av ekologiska mejeriprodukter i våra matbutiker?

Vi måste bli duktigare på att marknadsföra och lyfta fram vad ekologisk produktion innebär, det är grunden. Det krävs nog också en starkare samverkan mellan handel och producenter och vi behöver draghjälp av handeln för att lyfta fram ekologiska mejeriprodukter i butikshyllan. Vi bönder måste bli duktigare på att synliggöra vad vi gör och varför mjölkproduktionen är så viktig för landsbygd, biologisk mångfald och livsmedelsproduktionen i Sverige, t ex på sociala medier. Många är idag kritiska till djurhållning utan att ha några egentliga kunskaper i ämnet, därför är det viktigt att få tillstånd dialog med konsumenter och omvärld. Ett större intresse för ekologiskt och en ökad efterfrågan öppnar möjligheter för fler produkter och produktutveckling.

Säg hej till Svenska Odlarlaget

Organic Sweden | 13 okt

Grönsaks- och fruktodlare finns i hela vårt land – från Skåne i söder till Norrland i norr och Gotland i öster och Halland till väster. För att nå ut till fler konsumenter och växa tillsammans har många av dessa duktiga odlare gått med i Svenska Odlarlaget. Vi tog en kaffe med Olle Olofsson, Verksamhetsledare på Svenska Odlarlaget, för att höra mer om deras verksamhet och hur de tänker kring odling, ekologi och hållbarhet.

Vilka är Svenska Odlarlaget?

– Svenska odlarlaget är en förening för frukt- och grönsaksodlare med odlare från hela landet. Vi är särskilt duktiga på att odla gurka. Ungefär varannan gurka som säljs i butik i Sverige är från någon av våra odlare. Våra ekologiska odlare odlar allt från gurka, till kryddväxter, sallad, vitkål, potatis, purjolök, grönkål och rödbetor – ja allt du kan tänkas behöva för att leva ett nyttigt och smakrikt liv!

Varför är ekologiskt viktigt för er?

– För oss handlar ekologiskt om att odla på ett sätt som gör ett positivt avtryck – både för den lokala miljön så att våra humlor och bin trivs bättre och för planeten i stort. Våra satsningar på ekologiskt ingår i ett större hållbarhetsarbete som genomsyrar allt vi gör. Till exempel värmer vi upp våra växthus med hållbar energi, använder CO2 i våra kylrum, återanvänder överskottsvatten och transporterar våra råvaror med förnybara drivmedel.

Hur tror du att vi kan få en större mångfald av ekologiska frukter och grönsaker i våra matbutiker?

– Vi behöver framför allt bli bättre på att sprida kunskap om det värdefulla arbete som våra svenska ekologiska odlare gör så att konsumenterna känner sig trygga i sina köp. På så sätt kan vi hålla betalningsviljan uppe och se till att våra odlare får rättvist betalt för sina råvaror och kan utveckla sin odling.

En hälsning från Köpings musteri

Lena Ryberg-Ericsson | 13 okt

Här kommer en hälsning från Köpings musteri och Bergs Äppelgård i Hallstahammar!

Därför vill vi vara ekobönder

Karin Sjöstedt | 08 okt

Vi (Mats och Karin) är tredje generationen i min släkt som brukar jorden på Hornudden. Farmor och farfar kom hit 1928 och här fick de fyra barn, varav min pappa Bertil var son nummer två. För farmor och farfar var det jordbruk och fiske som gällde till att börja med, men utifrån efterfrågan så kom de in på trädgårdsodling. Farfar hade en bänkgård bredvid ladugården när jag var barn (1960-tal), samtidigt som farbror Bernt och faster Ebba hade en riktigt stor bänkgård i slänten ner mot Mälaren. I bänkgården odlades de tidiga primörerna, till exempel rädisor, och blomplantor som sedan planterades ut på åkern. Ebba brukade berätta om hur kallt det var om händerna att skörda primörerna när det var snö och minusgrader.

Försäljningen av produkterna skedde till största delen direkt till konsument på Stora torget i Strängnäs. Avgörande förändringar skedde under farbror Bernts ansvar på Hornudden och under 60-talet försvann korna (och därmed tillgång till egen gödsel). Konstgödning blev då ett odiskutabelt och uppskattat val. Det byggdes växthus som värmdes upp med olja och försäljningen av produkterna skedde till stor del i Årsta partihallar. Detta innebar att viss procent betalades till säljarna, som sålde till grossister och avståndet till slutkonsumenten ökade. Så var det och få ifrågasatte det då. Odlarna skulle fokusera på produktion och överlåta handeln till de som var proffs. Viss del av produktionen såldes däremot till den lokala ICA-handlaren, där Bernt och Bertils lilla syster Stina var grönsaksansvarig – ett win-win för både grönsaksproducent och butik.

Vi kom till Hornudden 1978 och tio år senare tog vi över grönsaksodlingen på friland, för att så till slut KRAV-certifiera odlingsmarken 1988. Farbror Bernt ogillade vår odlingsmodell starkt. Att gå tillbaka till ”forntidens” odlingssätt såg han som flera steg bakåt. ”Varför ligga och rensa dillen för hand när det finns ogräsmedel som spar arbete och frigör tid till annat? Varför köpa in koskit när det finns en smidig lösning på påse?”. Trots att han tyckte att våra val var tokiga så ”lät han oss hållas”. Vi var unga och han trodde säkert att vi skulle inse att han hade rätt och ändra oss så småningom. Så blev det dock inte.

Vi såg (och ser) ekologisk odling som det enda och rätta sättet att odla. Att inte använda några naturfrämmande bekämpningsmedel vid odling av den mat vi erbjuder våra barn (och barnbarn) är en självklarhet och helt odiskutabelt. Varför i hela världen skulle man vilja mata barnen (eller någon överhuvudtaget) med mat som utsatts för kemisk bekämpning? Det är även så oerhört kortsiktigt och obegripligt att tillföra naturfrämmande ämnen till den jord som föder oss och som vi vill ska göra det även i framtiden. Att göda jorden med organiskt material (stallgödsel, kompost, gröngödsling) är just naturligt!!

Ekoäpplen – lite mer arbete, men det är värt det

Roger Tiefensee | 08 okt

Jag heter Roger Tiefensee och driver en ekologiskt certifierad äppelodling utanför Malmköping, i hjärtat av Sörmland. Valet att odla ekologiskt var självklart för mig eftersom jag vill odla mina äpplen i samklang med naturen och alla de insekter som är nyttodjur för en äppelodling. I en ekologisk äppelodling använder man inte några naturfrämmande bekämpningsmedel och det tycker jag känns helt rätt. 

Nyckelpigor och bin är nog de som lägger ned flest arbetstimmar i min äppelodling. En vuxen nyckelpiga kan äta 40 bladlöss per dygn och upp emot 2 500 bladlöss under sin livstid. Den hjälpen vill jag inte riskera genom att använda kemiska bekämpningsmedel. Jag vill heller inte riskera den hjälp jag får från honungsbin, solitärbin och humlor när äppelblommorna ska pollineras. Det krävs en bra pollinering för att det ska bli mycket frukt och fin frukt!

För att få fram prima frukt måste jag göra insatser för att inte få skorv på äpplena och för att skadeinsekter och deras larver inte ska angripa dem. I en ekologisk odling arbetar man därför med växtskydd, men man använder inga naturfrämmande bekämpningsmedel. I filmsnuttenen ser du när jag är ute och kör i min odling med min fläktspruta. Det är på kvällen den 16 juni. Italien hade precis slagit Schweiz i fotbolls EM. Jag har förberett en blandning där jag i 300 liter vatten blandat:

• 3,2 kg Vitisan – i princip bakpulver som är godkänt som växtskyddsmedel för att bekämpa skorv
• 1 kg Turex – består av en bakterie som angriper fjärilslarver
• 12 liter Bioväxt – ett biologiskt bladgödselmedel, och
• 5 liter vanlig gulsåpa – används som vätmedel så att vätskan hänger kvar bättre på blad och äppelkarten

Det kan ju tyckas litet nördigt att ha koll på exakt vad man blandat i sin fläktspruta ett visst datum, men det är sådan som du måste fylla i din sprutjournal för att kunna visa vad du gjort i din odling. Dessutom tog jag en skärmdump på appen från min väderstation för att visa att det var vindstilla. Eftersom min odling ligger i en södersluttning ned mot en sjö, måste jag ha extra koll så att det jag sprutar i min odling inte riskerar att blåsa ut mot vattnet. Organismer som lever i vatten är nämligen ofta extra känsliga, även om man använder naturligt förekommande bekämpningsmedel.

Bästa tiden att köra med fläktsprutan i odlingen är sent på kvällen. Då är det ofta vindstilla och dessutom är inte bin och humlor ute och flyger i odlingen. Detta är extra tydligt på bilden ovan från den 31 maj, när odlingen står i full blom. Under blomningen vill jag absolut inte störa bin och humlor i deras arbete med att pollinera äppelblommorna. För att förebygga insektsangrepp vill jag samtidigt köra med ett preparat som heter NeemAzal (extrakt från det tropiska neemträdets fröer) innan blomningen var över. Då är det bara att ta ett sent arbetspass och avsluta dagens jobb vid kvart i tolv på natten.

Jag vill med dessa rader sprida kunskap och förståelse för vad som faktiskt krävs för att få fram fina ekologiska äpplen. Det kräver litet mer arbete för mig som odlare och kostar därför litet mer för dig som konsument. Samtidigt kan jag på morgonen, efter att ha varit ute och kört växtskydd på natten, gå runt i odlingen och känna doften av nyskurat golv från gulsåpan och höra binas surr. Då känner jag lugnet och att det är helt rätt att odla ekologiskt.

Rätt kunskap ger mervärden

Jonas Hammar | 08 okt

Jag heter Jonas Hammar och tillsammans med min fru driver jag den KRAV-certifierad äpplelodlingen Solmyra äpplehage utanför Bettna i Sörmland. Redan innan vi planterade äppelträden bestämde vi att odlingen skulle vara ekologiskt certifierad. På så vis vill vi öka den biologiska mångfalden och skapa så goda förutsättningar som möjligt för bin och humlor, så att de i sin tur kan hjälpa till med pollinering av äppelblommorna.

En utmaning i ekologisk certifierad odling kan vara att bekämpa ogräs utan hjälp av kemiska bekämpningsmedel. De två gräs som ger störst bekymmer i vår odling är t.ex. åkertistel och kvickrot. Eftersom vi har en relativt liten odling har vi valt att använda s.k. mekanisk bearbetning. Det innebär att vi med hjälp av en maskin kan riva upp ogräset med hjälp av en kniv, driven av en hydraulmotor. Se filmen ovan!

Det är en sak att ha rätt verktyg, men ekologisk odling handlar också om att ha rätt kunskap. För att lyckas bäst med ogräset gäller det att invänta vad man brukar kalla bekämpningstidpunkten. Kvickroten rår man bäst på när den har fått tre till fyra blad, medan åkertisteln bekämpas bäst när knopparna nått en höjd på ca tio till femton centimeters höjd, eller åtta till tio blad. Det är just då som de underjordiska delarna nått ett minimum av torrsubstansinnehåll.

Välkommen till oss på Gide get!

Anna-Karin Gidlund | 08 okt

Sedan KRAVs begynnelse 1987 producerar våra mjölkgetter ekologisk getmjölk här hos oss på getgården Gide Get i Djuptjärn i Trehörningsjö, Norra Ångermanland. Av mjölken gör vi KRAV-märkta getostar och getmese i vårt eget gårdsmejeri. Vad är det då som gör den KRAV-märkta getosten ekologisk?

Alla våra djur: getterna, bockarna och killingarna, får beta extra länge, från maj till oktober. Getter är ett av de få djurslag som förädlar både gräs och sly till goda livsmedel till oss människor. De är perfekta för att förvandla igenvuxna marker till öppna landskap som gynnar både bin, humlor, den biologiska mångfalden och klimatet!

Den största skillnaden mellan konventionell getskötsel och vår KRAV-märkta gård är att allt foder getterna äter är ekologiskt odlat och till allra största delen kommer från vår egen gård. Getterna här får gå in och ut som dom vill, sommar som vinter. Getterna vill hoppa på sten och bita på gren och det vill vi att de ska få göra, för det får både dem och oss att må bra.

En annan skillnad är att vi ekologiska mjölkgårdar bara använder disk och rengöringsmedel som belastar miljön så lite som möjligt. Vi är också extra noga med karenstid och tillämpar dubbelt så lång vid behandling om något djur skulle bli sjukt.

Vill du handla ekologiskt? Håll utkik efter KRAV-märket eller det gröna EU lövet.

Hampa, vilken växt!

Ebba-Maria Olson | 24 sep

Jag startade Sveriges första prenumeration på grönsaker 1998. Mina grönsaker odlas ekologiskt enligt KRAV och körs ut med biogasbilar. Med starkt driv och med största engagemang för planetens hälsa hittar jag de bästa lokalanpassade lösningarna. Även den klimatsmarta växten hampa odlas på gården för att användas som byggnadsmaterial och bli till mathantverksolja. En fermentationsanläggning är även under uppbyggnad för ökad mullhalt och kolinlagring, och tester pågår för att öka inlagringen av kol i marken tillsammans med Miljömatematik.

Hampa (växten bakom mig i bilden!) är en kulturväxt som förutom att producera ett näringsrikt frö dessutom fungerar som en kolsänka i jorden. I kombination med ekologisk odling samlar den nämligen koldioxid från luften. Den är en viktig pollineringsväxt och kan ge många användbara fibrer och vedämnen för förädling. Hampa har dessutom en rad andra fördelar: den är lättodlad, trivs i olika miljöer, är motståndskraftig, bra i växtföljden, en fantastisk frögröda och en etablerad medicinalväxt i många världsdelar.

Hela hampan går faktiskt att förädla – allt från stam, blommor, blad, rot och till och med frön. 2019 års rapport från World Economic Forum visar på behovet av omställningen inom livsmedelsindustrin mot nya proteinkällor. Världshälsoorganisationen WHO har erkänt hampa som fullvärdig växtbaserad proteinkälla med optimal balans av nödvändiga fettsyror (alla de som kroppen behöver varje dag) och med ett perfekt förhållande mellan omega 3 och omega 6.Dess frö är även en utmärkt källa för fibrer, vitaminer och mineraler. Med ett proteininnehåll på 35% protein (mer än kött), naturligt glutenfri och utan att framkalla allergi är hampafröet ett så kallat ”superfood”. Hampaodling, i kombination med ekologisk odling, riktar in sig på samtliga av FN:s globala mål direkt eller indirekt.

I kombination med ekologisk odling har vi på gården byggt en fermentationsanläggning med levande mikrober och fotosyntes-bakterier. Här förvandlas grönmassa och blir till växtnäring. Tillsammans med Jan Röed skapar vi på så sätt ett effektivt gödselmedel där kvävet binds och metangas- och koldioxidspridning motverkas. Genom att binda växthusgaser på det här viset blir anläggningen klimatpositiv. Det blir som en cirkulär ekonomi och gården blir självförsörjande på näring utan stallgödsel. I kombination med det nyskapande värdet av lokala och ekologiska hampaprodukter är projektet med kretsloppsnäring en väldigt viktig del i vår satsningen på gården.  Vi kan erbjuda avsevärt bättre växtbaserade produkter än de som finns på marknaden idag; här talar vi om veganskt ända tillbaka i odlingsprocessen, ekologiskt, lokalproducerat och näringsriktigt!

Ebba-Maria Olson,

Mossagården

Kor som får beta är glada kor

Peter Edholm | 21 sep

Jag heter Peter Edholm och är mjölkbonde i Ångermanland, jag levererar min mjölk till Norrmejerier. Här tänkte jag berätta lite om bete! 

Frodigt bete av havre/vicker

Möt mina mjölkkor där de betar närmast ladugården. Betet är indelat i 18 olika fållor och korna släpps på en ny fålla varje dag. Där får de ständigt nytt färskt bete. 

Eftersom gräset växer mindre på fållorna under hösten passar de utmärkt för återväxtbete. Det är åkrar som jag skördat ensilage på runt midsommartid och där gräset kommit upp en andra gång. Då flyttar jag ut stängslet en aning varje dag, så kan korna hela tiden se fram emot en ny ruta med färskt bete. Det kallas för stripbete. 

Jag låter ofta korna kalva ute i betesfallan. Det är det mest naturliga. Kalven kommer snabbt upp på benen och kommer snabbt igång och diar. 

2 månader innan kalvning får kon vila från mjölkning. Den kallas då för sinko och klarar sig på litet magrare bete. Då passar naturbetesmark utmärkt. Naturbetesmark kan t.ex. vara skogsmark som avverkats och sedan börjat betas. Efter ett antal år får du en fin gräsyta mellan stubbarna. Naturbetesmarkerna är artrika och bra för den biologiska mångfalden. 

Naturbetesmark passar utmärkt till sinkorna.

Nordingrå ligger nära kusten och har en starkt kuperad terräng med djupa havsvikar och många sjöar. Då finns det gott om strandbeten. Passar bra till kvigor och stutar som gillar att beta bland vassen ibland. 

När du köper krav-märkt mjölk så är du med och bidrar till att fler kor får beta!

Ekologisk tomatodling, hur funkar det?

Carolina Webe | 21 sep

Varmt välkomna hem till oss! Jag heter Carolina och driver Ånstänga Lantbruk & Handelsträdgård strax utanför Linköping tillsammans med min man Magnus. Här bor och lever vi med våra fyra barn. Magnus pappa ställde om till ekologisk drift för 25 år sedan och idag är allt från vete, raps och ärtor till uppfödningen av kycklingar certifierat av KRAV och EU ekologiskt. Vi arbetar båda (mer än) heltid på gården och älskar det vi gör!

 I vårt växthus odlar vi ekologiska tomater och gurka som också de är certifierade av KRAV och EU ekologiskt. Vi planterar i början av mars och plockar de första gurkorna i början av april, medan tomaterna brukar mogna lagom till Valborg. Sedan sträcker sig säsongen vanligtvis långt in i november, så under nästan åtta månader om året kan vi erbjuda er fantastiska grönsaker som odlats med omtanke om dig, vår jord, vår miljö, vårt klimat, och om oss som arbetar i växthuset.

De flesta vet nog att vi som odlar ekologiskt bara använder oss av naturliga gödselmedel och bekämpningsmetoder, vilket innebär att vi t.ex. gödslar plantorna med ko-och kycklinggödsel från våra djur på gården. Vi använder även s.k. nyttodjur för att bekämpa insekter som kan skada plantorna. Samtidigt innebär att odla ekologiskt och att vara KRAV-certifierad så mycket mer. I slutänden handlar det om att ta fram fantastiska råvaror som är av hög kvalitet och fulla av smak, och göra det på ett sätt som påverkar vår jord, våra insekter och vårt klimat så lite som möjligt. I stället för att skada vill vi vårda jorden,våra pollinerande insekter och öka den biologiska mångfalden. För att lyckas med det är varje litet val vi gör på gården viktigt: allt från vilka soppåsar vi väljer till att all el vi använder i vår verksamhet kommer från förnybar sol-, vind och vattenkraft, till stor del från våra egna solceller.

Det som bl.a. gör vår ekologiska växthusodling unik är att vårt växthus är byggt på åkermark och att vi odlar direkt i jorden, som är full av maskar och mikroliv. På en säsong kan en tomatplanta växa sig 15 meter lång, med ett rotsystem under jord som är i princip lika stort. Det betyder att en enorm mängd rötter fritt kan ta sig genom vår åkerjord och ta upp det plantan behöver. Vi vattnar huvudsakligen med regnvatten och växthuset värms med träflis, och ved som främst kommer från vår egen och våra grannars skog.

Vårt mål är att så långt som möjligt skapa ett kretslopp på gården, där allt tas tillvara och alla olika delar samverkar och ger ömsesidigt stöd och positiv påverkan. Alla tomater vi säljer till er är av högsta kvalitet, och de få tomater med litet skavanker eller missformning blir till en underbart god marmelad hos en lokal mathantverkare. Tomater som till exempel har sprickor är även delikatesser för våra kor som dessutom får bladen som vi tar bort medan plantorna växer. Det är dagens höjdpunkt för dem! Som tack får vi gödsel som ger näring till plantorna. Det är ett litet exempel på kretsloppet inom gården.

Vi strävar efter att hela tiden tänka nytt och göra bättre. När vi började odla tomater packade vi exempelvis ned dem i plastaskar för det fanns inte något alternativ, men förra året kunde vi börja använda en ask gjord i papp med råvara från svenska skogar. Detta biologiska material  tillverkas i Skåne och är betydligt bättre för miljön. Dessutom är den ursnygg!

 Vill du också handla ekologiskt? Håll utkik efter KRAV-märket eller det gröna EU-lövet.